Hur man blir en bra förälder?

“Föräldrar var också en gång barn, och sedan tonåringar. Det betyder, att de har många erfarenheter och kan dela med sig av dem. Inte genom att tillhandahålla färdiga lösningar, utan genom skickligt ifrågasättande”.

Att vara förälder är glädjen i ett barns första leende…det håller det, när han tar sina första steg…det är en återgång till lek och spontana beslut…det handlar också om raserianfall, t.ex.. oregerlig tvååring…det är en kamp mot trötthet.

Att uppfostra ett barn är en av de viktigaste och svåraste uppgifterna, som vi kommer att träffas med.
Familjen för ett barn är den viktigaste miljön. Det är platsen, där barnet tillgodoser sina grundläggande fysiologiska behov, och psykologisk. Det är i familjen som hela processen för mänsklig utveckling äger rum, därför bör barnet behandlas med äkta kärlek och värdighet. Samtidigt måste den dock ha definierade gränser och normer, som han måste respektera.

Korrekta föräldrarelationer bör omfatta två aspekter:
a) kärlek, acceptans och respekt för barnet,
b) gränser, standarder, krav på ett barn.

När vi älskar ett barn måste vi lära det att lyda. Hälsosamt föräldraskap är: KÄRLEK och MAKT. Dessa två komponenter fungerar i systemet med balanskontroller. Exklusivt fokus på kärlek som går förbi makt, oftast leder det till respektlöshet och ignorering. Atmosfären av absolut dominans, å andra sidan, hatas av barnet, som känns oälskad.

Föräldrarnas attityder påverkar relationer i varje familj.
Det finns föräldrarnas attityder som t.ex:
1. Föräldrar överdrivet kritiska (de ser på allt med ett kritiskt öga; beröm är sällsynt, normen är kritik),
2. Föräldrar alltför krävande (ställa orealistiska krav på sig själva, och barnen),
3. Föräldrar - löften (de vill lyda barnet genom att ge löften. Trots de mest uppriktiga avsikter, de håller inte sina löften, samtidigt som de väntar på barnet, att du inte kommer att bli besviken, lurade),
4. Föräldrar frånvarande eller ineffektiva (eller så jobbar de långt hemifrån, eller hemma styr de inte familjelivet),
5. Föräldrar är imperialistiska eller likgiltiga (de är inte aktivt involverade i barnets liv; eller så lämnar de dem ifred, eller så beställer de),
6. Föräldrar överbeskyddande (barnet tvingas “skära”, och därmed finns det ingen möjlighet till känslomässig utveckling eller att göra misstag).
Vi bär alla lite på var och en av de attityder som nämns ovan, och det är inget fel med det. Det är viktigt, så att föräldrarnas attityder blandas, att vara hållbar.

Kom därför ihåg DIN FÖRälder:

“• När barnet lever med ständig kritik,
lär sig att fördöma.
• När barnet upplever fientlighet,
lär sig fientlighet.
• När du bor i en stram atmosfär,
det blir aggressivt.
• När barnet ständigt förlöjligas,
blir blyg.
• När barnet ständigt är generat,
han har en konstant skuldkänsla.
• När barnet befinner sig i en atmosfär av tolerans,
lär sig uthållighet och tålamod.
• När barnet uppmuntras,
lär sig att värdera sin värdighet.
• När det möter integritet,
lär sig rättvisa.
• När han känner sig trygg,
lär sig att lita på
• När barnet lever i en atmosfär av acceptans och vänskap
lär sig hitta kärleken i världen”.